Vitryssland
Vitryssland är en republik med knappt 10 miljoner invånare som styrs med järnhand av president Alexandr Lukasjenka. Landet blev självständigt från Sovjetunionen 1991 och har, efter ett inledande skede av relativ demokrati haft en negativ utveckling.
Politiskt system
Vitryssland blir alltmer likt en klassisk totalitär diktatur. President Aleksandr Lukasjenko har under senare år rensat det fackliga systemet från oppositionella, återskapat en regimkontrollerad ungdomsorganisation med sovjetiska Komsomol som förebild (Beloruskij Respublikanskij Sojus’ Molodjezji – BRSM), och befäst sin kontroll över lokala folkvalda församlingar. En ny statsideologi har införts i utbildning, större arbetsplatser, och på samtliga nivåer i förvaltningen.
Politiska val genomförs fortfarande, men präglas av missbruk av den så kallade ”administrativa resurser”, rent valfusk och även hot. De officiella valresultaten är i stort sett oberoende av hur folk egentligen röstar. Inte en enda av de 1 449 lokala församlingarna har oppositionell majoritet. I det nationella parlamentets underhus med 110 platser finns sedan hösten 2004 inga oppositionella ledamöter alls.
I slutet av 2005 antogs ny lagstiftning som gör det mycket lätt att godtyckligt döma misshagliga personer till fleråriga fängelsestraff: Verksamhet i en oregistrerad organisations namn kan nu ge upp till två års fängelse, oberoende av vad det är för typ av verksamhet.
År 2006 var ett dramatiskt år i Vitryssland. I slutet av 2005 startade valkampanjerna inför presidentvalet som ägde rum i mars 2006. Regimen var omskakad och skrämd av de olika revolutioner som hade ägt rum i flera av länderna i forna Sovjetunionen, och ökade därför trycket och repressionen mot demokratiska organisationer och oberoende media. Oberoende media har praktiskt taget fråntagits all möjlighet att verka och sprida information i Vitryssland. Lukasjenko – som hösten 2004 ändrat konstitutionen enkom för att få kandidera igen – vann enligt de officiella valresultaten en jordskredsseger. Oppositionen, som inte erkänt ändringen av konstitutionen 2004, erkände inte heller valresultaten. Detta ledde till protester som brutalt slogs ner av polis.
Presidentvalet och de efterföljande demonstrationerna var en väckarklocka för många, i alla fall i Minsk där befolkning ser och förstår vad som händer. Å ena sidan har det lett till ökad politisk medvetenhet och frustration, å andra sidan har en del av oppositionen tappat hoppet i besvikelsen över att det inte blev något Vitryskt Majdan.
Det ökade trycket på oppositionen från regimen har medfört negativa effekter på demokratirörelsen. Minsta deltagande i demokratirörelsens aktiviteter kan innebära att en person blir avskedad från sitt arbete, och studenter kan relegeras från sina studier. Flera oppositionsledare har fängslats och dömts till fängelsestraff. Under 2008 släpptes de sista politiska fångarna, men det lågintensiva förtrycket mot oppositionen består.
Silc och Vitryssland
Silc har arbetat i Vitryssland sedan 1998, och har ett väl utvecklat kontaktnät i landet. Vi har också hållit hög profil när det gäller informationsverksamhet om Vitryssland i Sverige, bland annat genom att på vårt förlag ge ut boken Kontroll – Rapport från Vitryssland av Tobias Ljungvall, samt att delta aktivt i Vitrysslandsdebatten i dagstidningar och genom att ge ut Nyhetsbrevet Vitryska nyheter. Det finns ett engagemang för demokrati i Vitryssland hos Liberala ungdomsförbundet, Liberala studenter och hos flera av Folkpartiets riksdagsledamöter, som regelbundet besöker landet. Det finns också engagemang för Vitryssland i flera av folkpartiets lokalavdelningar som har haft utbyte med Vitryssland.
