Bosnien

Bosnien – Herzegovina har knappt fyra miljoner invånare och är en republik med en komplicerad federativ struktur.

Politisk utveckling

Kriget som i Bosnien varade mellan 1992 och 1995 har haft stor inverkan på situationen som råder i landet. Bara den uppdelning bland politiker, inhemska som internationella, kring krigets definition; om det var ett agressionskrig mot Bosnien från grannländerna eller om det var ett inbördeskrig, visar hur symbolladdad och svår frågan är.

Bosnien och Hercegovina dras med många av de problem som länderna i regionen har gemensamt. Arbetslöshet, fattigdom, korruption är några av de problem som försvårar demokratiutvecklingen i länderna. Det som gör Bosnien och Hercegovina specifikt är landets geopolitiska läge, landets komplicerade konstitution och det system som maktfördelningen och landstyrningen bygger på. Kriget under 90-talet har lämnat djupa och fortfarande synliga spår i samhället med sina minfält, förstörda hus och diskriminering av delar av befolkningen.

Flerpartisystemet är relativt nytt i Bosnien och är fortfarande under utformning med ständigt nya partibildningar och koalitioner. Bosniska partier bär fortfarande på det kommunistiska oket – allt kretsar kring starka ledare och den interna demokratin tillåts inte att utvecklas. Det har skapat frustration, främst hos unga, och politisk apati hos den vuxna befolkningen. Valet i oktober 2006 innebar dock flera positiva trendbrott.

De politiska partier som varit vid makten från de första flerpartivalen från 1990 kan delas i två kategorier; socialister och nationalister. Under stora delar av tiden från 1990 fram till idag har nationalisterna innehaft makten. Nationalismen och den djupa splittringen som råder bland politiker gör det svårt för landet att gå vidare och åstadkomma de förändringar som folket efterlängtar.

Silc och Bosnien

Silc arbetar i Bosnien med det liberal ungdomsförbundet i projekt som syftar till att öka valdeltagandet bland unga och att överbrygga etniska splittringar inom politiken.